Ovulationsinduktion (äggcellers mognadsprocess)

Syftet med ovulationsinduktion är att med hjälp av hormonbehandling få 1-2 äggceller att mogna. Vården används då kvinnans egen menstruationscykel är oregelbunden eller då äggcellens mognad av olika orsaker är bristfällig. Ovulationsinduktion kan man även använda i samband med insemination, dvs. i samband med konstgjord befruktning.

Läkaren gör en vårdplan, och hormonerna som får äggcellerna att mogna tas antingen som tabletter eller som injektioner under huden. Vanligtvis används klomifen eller letrotsol i tablettform under fem dagar i början av menstruationscykeln. Utvecklingen av äggblåsan och livmoderns slemhinna följs upp med ultraljud.

Då man försöker få en graviditet att börja kan man göra ovulationstest, dvs. test som berättar att en äggcell håller på att lossna. Ifall testen känns lätta att använda, är de till stor hjälp för att fastställa tidpunkten för ovulationen. Utvecklingen av äggblåsan och ovulationen kan man vid behov även fastställa genom ultraljud eller genom blodprov. Även lossnandet av äggcellen kan man stöda medicinskt.

Det lönar sig att ha samlag under de påföljande dagarna efter att ovulationstestet blivit positivt, eftersom äggcellerna bara kan befruktas under en kort tid.