Fertilitetsrådgivning
Intresset för fertiliteten vaknar oftast först då babyfebern vaknar eller om en önskad graviditet inte kommer i gång. Före detta ligger det främsta intresset på effektiv graviditetsprevention och inte på fertiliteten senare i livet.
Fertilitetsrådgivning finns till för alla med intresse för sin fertilitet, kvinnor såväl som män. Det finns ingen åldersgräns för fertilitetsrådgivning och en graviditetsönskan behöver inte vara aktuell. Var och en kan utreda sina utsikter att bli mamma eller pappa närsomhelst. Man kan utreda frågan också i det fallet att någon partner inte ännu ens finns eller om en självstående kvinna vill få barn.
Målsättningen för fertilitetsrådgivningen är att förbättra och upprätthålla den reproduktiva hälsan, att underlätta planeringen av graviditet och att i ett tidigt sked kartlägga eventuella fertilitetsproblem.
Vilka omständigheter kan påverka fertiliteten?
Kvinnans ålder är den viktigaste faktor som relaterar till graviditetsprognosen. Kvinnans fertilitet minskar individuellt, men redan efter 35 års ålder försämras graviditetsprognosen signifikant. För dem som önskar graviditet efter 35 års ålder innebär detta att det gäller att försöka en längre tid trots att allt ”är i skick”. Äggcellerna bildas redan under fosterstadiet, vilket betyder att äggcellerna är lika gamla som kvinnan själv. Med åldern påverkas äggcellernas arvsmassa ogynnsamt på ett sätt som kan förhindra den normala embryoutvecklingen, försvåra embryot från att fästa sig vid livmoderslemhinnan eller leda till återkommande missfall. Tyvärr kan inte äggcellernas kvalitet förbättras med koständringar, motion eller tillskottsnäring. Med en del hormonundersökningar (bl.a. FSH och AMH) och med en ultraljudsundersökning av äggstockarna som utförs av läkare insatt i assisterad befruktning är det möjligt att uppskatta antalet äggceller som finns kvar i äggstockarna.
Männen har flera fruktsamma år än kvinnorna, men åldern medför ändringar också i spermiernas arvsmassa. En viktig omständighet som påverkar sannolikheten till framgångsrik befruktning är rörligheten och antalet spermier. Befruktningsförmågan hos mannen är normal om det finns ett gott antal spermier som också rör sig ordentligt. Graviditetsförutsättningarna försvagas alltid om spermieantalet och spermiernas rörlighet är nedsatta. Det kan bli aktuellt med mera ingående undersökningar om det visar sig att mannen har avvikande rörlighet, antal eller struktur på sina spermier. Sädesvätskans kvalitet försvagas ofta om mannens testiklar i barndomen inte kommit ner i pungen som sig bör. Också pungåderbråck (varicocele), testikelinflammationer och -infektioner eller slag och skador mot testiklarna påverkar kvaliteten av sädesvätskan. Ibland finns det, överraskande nog, inga spermier i sädesvätskan. Då tas blodprov och/eller provbit (biopsi) för att utreda den totala frånvaron av spermier. Användningen av anabola steroider kan leda till permanent slut på spermieproduktionen.
Tobaksrökning försämrar fertiliteten hos både kvinnor och män.
När ska man söka sig till infertilitetsutredningar?
Vanligtvis börjar graviditet rätt snart efter utebliven graviditetsprevention, men upp till vart femte par måste försöka få i gång graviditeten en längre tid. Några orkar vänta i ett år eller två, några vill få behandling för infertilitet för att få graviditeten i gång snabbt. Ibland kommer den första graviditeten i gång lätt och snabbt, men den andra får man vänta på längre – eller tvärtom.
Du kan uppsöka oss utan remiss genast då oron för fertiliteten vaknar. Infertilitetsundersökningar är på sin plats senast då ingen graviditet kommit igång inom ett år trots regelbinda samlag utan användning av någon p-metod. Om kvinnan är över 35 år, är det bra att söka sig för infertilitetsutredning och -behandling redan efter en kort tid med regelbundna samlag.
Det är skäl att inleda undersökningarna tidigare om man vet att det föreligger någon omständighet som påverkar fertiliteten. Sådana omständigheter är bl.a. någon kronisk sjukdom, medicinering, gynekologiska infektioner såsom klamydia, endometrios, mensstörning, störningar i ovulationen, droppblödningar, tidig menopaus hos modern eller en syster, pungåderbråck (varicocele), testikelskador eller testikeloperationer. En annan orsak att söka sig till gynekolog är återkommande missfall under tidig graviditet. Graviditetsförsöken kan påverkas av för tidig utlösning, erektionssvårigheter eller smärtsamma samlag, och om detta är fallet är ett besök hos läkare för undersökningar och behandling på sin plats.
Undersökning av kvinnan
Läkaren frågar hur kvinnans menscykel varit – hur lång den är, är den regelbunden eller oregelbunden, hur länge räcker mensblödningarna och han hon mensvärk. Annan viktig information är om vikten ändrats väsentligt, eventuella infektioner såsom klamydia samt bukoperationer eller gynekologiska operationer. Läkaren vill också veta om kvinnan varit tidigare gravid. Under samma mottagningsbesök kan man undersöka om äggledarna är öppna.
Innan någon behandling påbörjas kollar läkaren att det inte föreligger störningar i sköldkörtelfunktionen eller prolaktinutsöndringen. Vid behov kollas också andra hormonvärden eller kromosomuppsättningen. Nivån i blodet av hormonerna FSH och AMH kollas för kvinnor över 40 år innan behandlingen påbörjas. Dessa hormoner ger information om hurdan funktionell kapacitet äggstockarna har och hur stor är reserven av äggceller är i ovarierna.
Undersökning av mannen
Bland de väsentliga undersökningarna som görs för utredning av infertilitet hos mannen finns läkarkontroll av mannens hälsotillstånd och spermaanalys. Ur infertilitetssynpunkt är det viktigt att veta mannens tidigare faderskap, operationer på genitalierna, infektioner och skador. Vid behov tas blodprov för utredning av en del hormoner och kromosomförändringar hos mannen.
I spermaanalysen kontrolleras antalet spermier, deras rörlighet och struktur. Dessutom kollas om antispermieantikroppar finns i sädesvätskan. Om signifikanta avvikelser konstateras, rekommenderas kontrollprov. Trots att sädesvätskan måhända är av svag kvalitet kan den i de flesta fallen användas vid behandling av makan.
Om inga spermier ses i sädesvätskan är det möjligt att finna dem i testikelvävnaden och då kan man ta en provbit för att kolla det. Avsaknaden av spermier kan bero på någon strukturell avvikelse (t.ex. förträngda sädeskanaler), avvikande kromosomuppsättning (t.ex. Klinefelters syndrom) eller retrograd ejakulation, vilket betyder att spermierna åker in i urinblåsan under utlösningen.